Copyright © 2008-2012 / Jostein Sæther
19. maj 2011
Stilkänsla eller smaklöshet?
Om den nya layouten till den antroposofiska rörelsens veckotidning
”Das Goetheanum”
Bredvid mig ligger de sista två numren av Das Goetheanum - Wochenschrift für Anthroposophie, som grundades 1921 av Rudolf Steiner tilsammans med Albert Steffen. Den ges ut av Allmänna antroposofiska sällskapet (AAS) vid Goetheanum - för tillfället företrädd av Bodo von Plato och med Wolfgang Held som nytiltredd medlem i redaktionen som håller till i et litet funkishus några hundra meter nedanför Goetheanumbyggnaden. Held är dessutom offentlig språkrör för högskolan Goetheanum på toppen av kullen. Nu har även tidningens layout blivit helt annorlunda än tidigare. Om denna formförändring vill jag här framföra kritik och samtidigt ställa några relevanta frågor.
Vad är skillnaden på dagsmedvetande och meditativt medvetande?
Andliga upplevelser dyker upp på de mest olika sätt. Att jämföra dem med sinnesmedvetandets normala upplevelser är möjligt, även om detta nog bara ger en liten fingervisning om hur sådana inre upplevelser kan uppträda. Begreppet klärvoajans används ibland och det kan betyda så många saker. För mig betyder ett seriöst klarseende att översinnliga intryck registreras, när de passerar genom samvetets filter. Detta kan jämföras med synen, men den tredje dimensionens begränsningar upphävs i samband med klarseende. En antroposofisk term för samma sak är imagination. Du blickar då olika sammanhang i bildliknande sekvenser liksom på film eller i dröm. Skillnaden är at du i drömmen som regel är en total passiv åskådare, emedan du i en imagination aktivt inverkar på det som sker. Du står inför innehåll som visar sig i bilder, färger, symboler, tecken, siffror etc. Dessa kan snabbt dyka upp, för att sedan försvinna igen och eventuellt senare uppstå på nytt och sålunda fortsätta i ett rytmiskt flöde.
Hur förmedlar vi andliga upplevelser?
När en konstnär eller en vetenskapsman har åstadkommit något nytt, får det konkreta sociala följder. Några få kan möjligen ha varit inblandade i tillkomsten av det nya, men väldigt många kan njuta av et konstverk och använda sig av en innovation. Konst och uppfinningar är ofta ett resultat av individuella prestationer, men för utvecklingen av en gemensam kultur, är det viktigt att den autonoma innovatören genom en öppen kommunikation kan ta del av de erfarenheter som andra gör i förhållande till hans arbete. I konstnärliga och akademiska kretsar är det naturligtvis enighet om att deltagarna i diskursen av ett viss arbete eller en upptäckt, även besitter de nödvändiga kunskaperna på området, så att saken kan granskas professionellt.
Att hitta ett nytt namn för antroposofin varje vecka
”Antroposofi” heter det som Rudolf Steiner lade fram i sitt omfattande och säkert epokgörande arbete. När jag använder denna term, tänker jag för det mästa att det var den österrikiska Steiner, som utvecklade sina aspekter på livsfrågor, konst och såväl översinnlig som traditionell forskning som har fått en social och praktisk betydelse för ett stort antal samhällsområden så som utbildning, jordbruk, medicin och arkitektur. Sedan hans död för 86 år sedan används ordet antroposofi i allmänheten inte bara om Steiners verk, utan också om allt som rör den så kallade antroposofiska rörelsen, som uppstod kring hans person och verksamhet. Allt av senare datum, som motsvarar antroposofin och som senare så kallade antroposofer har presterad, kallas också för antroposofi. Steiner själv sa en gång att det vore bäst att hitta ett nytt namn för antroposofin varje vecka.
Upp
Stilkänsla eller smaklöshet?
Om den nya layouten till den antroposofiska rörelsens veckotidning
”Das Goetheanum”
Bredvid mig ligger de sista två numren av Das Goetheanum - Wochenschrift für Anthroposophie, som grundades 1921 av Rudolf Steiner tilsammans med Albert Steffen. Den ges ut av Allmänna antroposofiska sällskapet (AAS) vid Goetheanum - för tillfället företrädd av Bodo von Plato och med Wolfgang Held som nytiltredd medlem i redaktionen som håller till i et litet funkishus några hundra meter nedanför Goetheanumbyggnaden. Held är dessutom offentlig språkrör för högskolan Goetheanum på toppen av kullen. Nu har även tidningens layout blivit helt annorlunda än tidigare. Om denna formförändring vill jag här framföra kritik och samtidigt ställa några relevanta frågor.
Vad är skillnaden på dagsmedvetande och meditativt medvetande?
Andliga upplevelser dyker upp på de mest olika sätt. Att jämföra dem med sinnesmedvetandets normala upplevelser är möjligt, även om detta nog bara ger en liten fingervisning om hur sådana inre upplevelser kan uppträda. Begreppet klärvoajans används ibland och det kan betyda så många saker. För mig betyder ett seriöst klarseende att översinnliga intryck registreras, när de passerar genom samvetets filter. Detta kan jämföras med synen, men den tredje dimensionens begränsningar upphävs i samband med klarseende. En antroposofisk term för samma sak är imagination. Du blickar då olika sammanhang i bildliknande sekvenser liksom på film eller i dröm. Skillnaden är at du i drömmen som regel är en total passiv åskådare, emedan du i en imagination aktivt inverkar på det som sker. Du står inför innehåll som visar sig i bilder, färger, symboler, tecken, siffror etc. Dessa kan snabbt dyka upp, för att sedan försvinna igen och eventuellt senare uppstå på nytt och sålunda fortsätta i ett rytmiskt flöde.
Hur förmedlar vi andliga upplevelser?
När en konstnär eller en vetenskapsman har åstadkommit något nytt, får det konkreta sociala följder. Några få kan möjligen ha varit inblandade i tillkomsten av det nya, men väldigt många kan njuta av et konstverk och använda sig av en innovation. Konst och uppfinningar är ofta ett resultat av individuella prestationer, men för utvecklingen av en gemensam kultur, är det viktigt att den autonoma innovatören genom en öppen kommunikation kan ta del av de erfarenheter som andra gör i förhållande till hans arbete. I konstnärliga och akademiska kretsar är det naturligtvis enighet om att deltagarna i diskursen av ett viss arbete eller en upptäckt, även besitter de nödvändiga kunskaperna på området, så att saken kan granskas professionellt.
Att hitta ett nytt namn för antroposofin varje vecka
”Antroposofi” heter det som Rudolf Steiner lade fram i sitt omfattande och säkert epokgörande arbete. När jag använder denna term, tänker jag för det mästa att det var den österrikiska Steiner, som utvecklade sina aspekter på livsfrågor, konst och såväl översinnlig som traditionell forskning som har fått en social och praktisk betydelse för ett stort antal samhällsområden så som utbildning, jordbruk, medicin och arkitektur. Sedan hans död för 86 år sedan används ordet antroposofi i allmänheten inte bara om Steiners verk, utan också om allt som rör den så kallade antroposofiska rörelsen, som uppstod kring hans person och verksamhet. Allt av senare datum, som motsvarar antroposofin och som senare så kallade antroposofer har presterad, kallas också för antroposofi. Steiner själv sa en gång att det vore bäst att hitta ett nytt namn för antroposofin varje vecka.
Upp
Nummer 20/2011 av veckotidningen "Das Goetheanum" som utkommer idag.
Backsippa (tyska: Küchenschelle; Pulsatilla vulgaris eller Anemone pulsatilla) blomstrar här i Bliesgau, Tyskland, redan i början av april. © Jostein Sæther
En träskulptur i parken vid Emerson College , Forest Row, England.
© Jostein Sæther
© Jostein Sæther